g av traditionsprincipens innehåll i ett tillägg till NJA 2000 s. 88:I doktrinen läggs numera tonvikten vid det förstnämnda momentet [rådighetsavskärandet, minanm.. Avgörande vid bedömningen om panthavaren fått egendomen i besittning bör vara, sågsdet, huruvida pantsättaren avskurits från rådigheten över den pantsatta egendomen.26Kravet a), rådighetsavskärandet, har, som Svensson ger uttryck för, intagit en starkställning. Utvecklingen i rättspraxis har inneburit att kravet på förvärvarens/panthavarens självständiga förfogandemöjlighet inte alltid behöver upprätthållasför att en transaktion ska bli sakrättsligt fullbordad.27 Endast i vissa fall spelar publiciteten en avgörande roll för sakrättsligt skydd.28 Rådighetsavskärandet har därmed bli-21Justitierådet Håstads tillägg i NJA 2008 s. 684.Göranson (2010), s. 216.23Se bland andra NJA 1956 s. 485, NJA 2000 s. 88 och Henriksson (2009), s. 71 f.24Göranson (2010), s. 216.25I NJA 1987 s. 3 krävdes för sakrättsligt skydd att förvärvaren fått egendomen i sin besittning. Knapptett decennium senare uttalar HD i NJA 1996 s. 52 att avgörande för det sakrättsliga skyddet är om pantsättaren har avskurits från förfogandemöjligheten (rådigheten) över den pantsatta egendomen. Bara ettår senare, i NJA 1997 s. 660 använder HD igen begreppet besittning till överlåten egendom. Ytterligareett år senare i NJA 1998 s. 379 pekar HD på att det sakrättsliga momentet är sammanbundet med attöverlåtarens rådighet till ett objekt.26NJA 2000 s. 88, s. 91.27Se även NJA 2007 s. 413.28Justitierådet Svensson pekar i sitt tillägg till NJA 2000 s. 88 på att publicitetskravet möjligen intespelat ut sin roll vad gäller exempelvis säkerhetsupplåtelser mellan små aktiebolag och dess aktieägare.2214vit alltmer framträdande och utgör numera kärnan, möjligen till och med det exklusivainnehållet, i traditionskravet.29Men här stannar inte utveckling

¶rhindraskenöverlÃ¥telser endast tillgodoses i bemärkelsen att principen underlättar för kronofogdemyndigheter, konkursförvaltare och andra berörda att avfärda oriktiga pÃ¥stÃ¥enden om att egendom har överlÃ¥tits.39Torgny HÃ¥stad menar att traditionskravet visserligen omöjliggör vissa typer av efterhandskonstruktioner, men det är inte effektivt för att motverka skentransaktioner.40Han är av uppfattningen att värdet av traditionsprincipen numera endast ligger i attden vid exekution försvÃ¥rar möjligheterna att undandra egendom, genom att pÃ¥stÃ¥ attlösöre redan före exekutionen överlÃ¥tits.41Göran Millqvist anför att traditionsprincipen nog [har tjänat ut som vapen mot borgenärsskadliga transaktioner, i vart fall med den generella omfattning principen haridag.4235Se bland andra justitierÃ¥det HÃ¥stads tillägg i NJA 2008 s. 684 och Hessler (1973), s. 87.Göranson (1985), s. 634.37NJA 1995 s. 367, s. 374.38Se bland andra SOU 1995:11 s. 146, NJA 1987 s. 3, HÃ¥stad (2000), s. 212, Mellqvist (2010), s. 237och Göranson (1985), s. 638.39Torkel Gregow som särskild utredare i SOU 1995:11 s. 146.40HÃ¥stad (2002/03), s. 758.41NJA 2008 s. 684.42Millqvist (2008/09), s. 120.3616Ulf Göranson menar att det huvudsakliga skälet för traditionsprincipen är att den utgörett medel mot en gäldenärs möjlighet att undandra egendom som rätteligen ska tillfalladennes fordringsägare.43 Men han konstaterar, efter en analys av traditionsprincipenssyfte och faktiska verkningar, att tilltron till traditionens kollusionshämmande effekter nog är starkt överdriven.44Mikael Mellqvist däremot är av uppfattningen att traditionsprincipen tillgodoser dethuvudsakliga syftet att förhindra kollusiva beteenden mot borgenärerna, men ifrÃ¥gasätter om principen kan sägas vara tillräckligt verksam.45Sammanfattningsvis kan konstateras att flera av de ändamÃ¥l som över tid kunnat tillgodoses genom traditionsprincipen, idag inte kan

nformation under rubriken Ãgarbyte. Sidan hämtad2012-10-09.http://www.transportstyrelsen.se/Vag/Fordon/Agarbyte/[Cit. Transportstyrelsen ÃgarbyteÃvriga källorTelefonsamtal med Mikael Hellström, jurist pÃ¥ Nordea Finans Sverige AB (publ), den9 oktober 2012 kl. 10.00.Telefonsamtal med Ulla Fredriksson, chefsjurist pÃ¥ Handelsbanken Finans AB (publ),den 9 oktober 2012 kl. 9.30.Information per e-post 2012-10-15 frÃ¥n registrator vid Linköpings tingsrätt avseendeöverklagande av mÃ¥l T 2847-06.63RättsfallsförteckningTingsrättsavgörandenT 2847-06, meddelad vid Linköpings tingsrätt den 12 januari 2009.HovrättsavgörandenRH 1990:116Avgöranden frÃ¥n Högsta domstolenEj publicerade domarMÃ¥l nr T 1144-11, meddelad vid Högsta domstolen den 12 november 2012.NotisfallNJA 1996 A 4Nytt juridiskt arkivNJA 1925 s. 130NJA 1925 s. 535NJA 1934 s. 193NJA 1937 s. 579NJA 1956 s. 485NJA 1958 s. 422NJA 1972 s. 246NJA 1975 s. 638NJA 1983 s. 103NJA 1987 s. 3NJA 1995 s 367NJA 1996 s. 52NJA 1997 s. 660NJA 1998 s. 379NJA 2000 s. 88NJA 2007 s. 413NJA 2008 s. 684NJA 2009 s. 500NJA 2010 s. 154NJA 2011 s. 52464

itionskrav behandla andelar enligt ursprungligt egendomsslag lös sak.20Ãr tvÃ¥ eller flera samägare till egendom fÃ¥r de endast med samtliga delägaressamtycke förfoga över egendomen, 2 SamL, men fÃ¥r e contrario fritt förfoga över1314A och B kan även vara förpliktade mot varandra, se vidare 3.4.3.Ãven vid frÃ¥ga om kvalificerad otillbörlighet (NJA 2005 s 608), bulvansituationer ochansvarsgenombrott Ã¥terfinns liknande synsätt.15 Mer om detta i 3.616 Ex regler om god man, förvaltning och försäljning av samägd egendom.17 Se Gregow, s 33. SÃ¥ är inte fallet vid fast egendom, se 1 kap 1 2 st JB, 19 2 st SamL, nÃ¥got jaginte kommer att behandla vidare i detta arbete.18 I nya konsumentköplagen anges benämningen varor, prop 2021/22:85 s 54.19 NÃ¥got jag visserligen inte hittar stöd för i förarbeten, men mÃ¥ste anses uppenbart om inte lagen skabli i praktiken utan verkan för att näringsidkare benämner andelar i sina standardvillkor.20 Se NJA 1987 s 3; jmf NJA 1998 s 545; För vidare läsning se Zackariasson, Borgenärsskydd vidköp eller gÃ¥va av en samäganderättsandel i lösöre.5sin respektive andel. Kan samägarna inte enas om egendomen fÃ¥r vardera delägare,om inte annat är avtalat, begära att hela egendomen säljs pÃ¥ offentlig auktion, 6 .Samtidigt bör noteras att SamL i huvudsak är dispositiv.212.3 Kommission2.3.1 Kommittentens separationsrättKommL tillämpas pÃ¥ uppdrag att för en annan persons räkning men i eget namnsälja eller köpa lös egendom (1 ). Huvudmannen benämns kommittent ochmellanmannen kommissionär (1 2 st). Skälen för att handla i kommission kanvara mÃ¥nga, men bland de vanligaste torde vara finansiering och affärsrisk.22Enligt 23 KommL förblir huvudmannen ägare av egendomen tillskommissionären överlÃ¥ter den till tredje man.23 PÃ¥ sÃ¥ sätt kan ex en lokalbilhandlare tillhandahÃ¥lla en stor mängd bilar i sin butik i syfte att sälja dessavidare utan att behÃ

typ avaffärsupplägg undviks (eller regleras ingående juridiskt). I privata sammanhangkan dessutom begränsade ekonomiska resurser ha en kylande effekt på atttvistefrågor inte hamnar hos domstolen.För att dra slutsatser i dessa frågor finns flertal faktorer att överväga ochmotsatta slutsatser kan dras om man värderar vissa av dessa annorlunda. Jagvälkomnar för framtiden bättre lösningar än vad jag kommit fram till, men till desshoppas jag att dessa åtminstone kan tjäna som underlag för diskussion och vidareanalys av några mindre flitigt behandlade frågor och problem inom civilrätten.116Samäganderätt kan kommersiellt även uppkomma ofrivilligt efter att fungibel egendomsammanblandats med sysslomannens, se Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s 174; jmf NJA1994 s 506.46KällförteckningRättsfallNJA 1914 s 286NJA 1932 s 55NJA 1939 s 434NJA 1960 s 454NJA 1966 s 68NJA 1975 s 611NJA 1975 s 198NJA 1976 s 251NJA 1980 s 547NJA 1998 s 734NJA 1987 s 3NJA 1988 s 78NJA 1992 s 375NJA 1992 s 859NJA 1998 s 545NJA 2000 s 10NJA 2005 s 608NJA 2007 s 758NJA 2009 s 79NJA 2012 s 419NJA 2012 s 953NJA 2012 s 109547NJA 2012 s 377NJA 2014 s 272NJA 2014 s 760NJA 2015 s 741NJA 2017 s 1101NJA 2019 s 195NJA 2021 s 943Offentligt tryckProp 1972:5 s 579 KungI. Maj:ts proposition med försag till skadeståndslag m.m.Prop 1975/76:81 med förslag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andrarättshandlingar på förmögenhetsrättens område, m.mProp 2008/09:88 Ny kommissionslagProp 2021/22:85 s 54 En ny konsumentköplagSOU 1988:63 Kommission och dylikt: sakrättsliga frågor vid kommission,återtagandeförbehåll, konsignation, legotillverkning och kommissionärsbolag:[slutbetänkandeSOU 2005:120 s 58 Fondkommission - och en ny kommissionslagLitteraturAdlercreutz A, Avtalsrätt I, upplaga 14, Juristförlaget i Lund 2016Bengtsson B, Strömbäck, Skadeståndslagen en kommentar, upplaga 7:2, Juno2021Conradi E, Saksk